|
Karta över Östergötland Ritad av Lisa Hammar
Priserna i avhandlingen har hämtats ur räkenskaper från fyra hospital (Vadstena, Linköping, Norrköping och Söderköping) och från ca femtio kyrkor främst på slätten i Östergötland. Det finns enstaka noteringar på priser i kyrkoräkenskaper från Östergötland så tidigt som från 1569, men priser mellan 1590-talet och 1735 har använts. Från hospitalen i Östergötland finns det frekventa räkenskaper först från 1650-talet och dessa har nyttjats till och med 1735.
>Klicka här för ett exceldokument som visar priserna 1590-1735 |
|
Omslaget till Vadstena hospitals räkenskaper år 1715
Räkenskaperna för Vadstena hospital framställdes årsvis och finns främst på Landsarkivet i Vadstena. De kallas oftast Specialräkning för Vadstena hospitals inkomster och utgifter. Bokstäverna såg annorlunda ut än i dag och det var stora individuella variationer i den handskrivna texten (skrivstil). Dessutom skedde fortlöpande förändringar under den långa tiden (1590-1735) som priserna omfattar. Exemplen från 1715 är lättlästa. |
|
Försäljning vid Vadstena hospital 1715
Hospitalet hade i anslag från kungen stora mängder av spannmål (på bilden korn, vete och havre) som till stor del såldes. Måttet för spannmålen var tunnan, under 1500-talet men i början av 1600-talet mättes spannmålen dock i skäppor. Det gick två skäppor på en tunna. Från egen slaktad boskap såldes (som visas på bilden) talg efter vikt i lispund och skålpund, ox- och kohudar, skinn samt tungor styckevis. Betalningen detta år gjordes i daler silvermynt. Stavningsregler fanns inte på den tiden utan man stavade orden som man tyckte att de lät.
>Klicka här för ett exceldokument som visar priserna från försäljningen 1650-1773 |
|
Denna sida visar originalskriften ur Väversundas kyrkobok som tillkom i slutet av 1500-talet. Den handskrivna texten är för oss lättläst jämfört med de flesta andra anteckningar i dåtidens kyrkoböcker. Rubriken är ”Om kyrkans årliga uppbörd och utgifter” (stavningen är här moderniserad). Därefter ”Anno [15]97 hölls räkenskap i Väversunda …”. |
| |
Sålt för penningar
Råg – ½ tunna
Malt – 1 ½ tunna
Penningar därför – 8 ½ mark
Priset per tunna framgår inte men råg är ofta dyrare än malt. Troligen kostade ½ tunna råg 2,5 mark och 1 ½ tunna malt 6 mark. Det skulle bli ett tunnpris på 5 mark (1,25 daler) för råg och 4 mark (1 daler) för malt. En sammanhängande följd av år med priser på säd från Väversunda finns inte förrän fr.o.m.1693.
>Klicka här för ett exceldokument som visar funna priser vid försäljning av Väversunda kyrkas vin- och byggningssäd
|
|
Inköp vid Vadstena hospital år 1715
För inkomsterna av försäljningen köpte hospitalet främst livsmedel. På bilden var det fläsk, kött, smör efter vikt i lispund och skålpund, salt i tunnor, oxar styckevis, sill och strömming i tunnor, humle efter vikt i lispund och skålpund samt timmer i tolfter. Timret användes troligen till reparation av någon byggnad.
>Klicka här för ett exceldokument som visar priserna vid upphandlingen 1650-1773
|
| |
Priser på spannmål i Södermanland 1605-1735
Priserna har hämtats från kyrkoräkenskaper i Södermanland. Det som bestämt valet av kyrkor är att det finns räkenskaper för en lång följd av år, ofta mer än 60 år. Vidare har valts några kyrkor, som ligger i närheten av varandra.
De tidigaste använda noteringarna på priser i kyrkoräkenskaper i Södermanland är från 1605 vid Aspö, i norra delen av landskapet.
Sluttidpunkten 1735 sammanfaller med de på hemsidan presenterade priserna i Östergötland.
Priserna är i källorna tidigast uttryckta både i mark:ören (senast på 1620-talet) och i daler:ören. Senare endast i daler:ören.
Sammanfattningsvis präglades i Sverige under stormaktstiden fr.o.m. 1626 såväl
silvermynt som kopparmynt. Man hade dubbel myntfot.
I både daler (dlr) silvermynt (smt) och i daler (dlr) kopparmynt (kmt) var
1 daler=4 mark=32 öre; 1 öre=24 penningar
Av olika skäl sjönk kopparmyntens värde mot silvermynten och kopparmynten nedsattes därför enligt följande kurs:
1633-1642: 1 dlr smt = 2 dlr kmt
1643-1664: 1 dlr smt = 2,5 dlr kmt
1665- : 1 dlr smt = 3 dlr kmt
Källa: Wolontis, J., Kopparmyntningen i Sverige 1624-1714, Lund 1936
Priserna i tabellerna visas dels i daler kopparmynt per tunna, dels i daler silvermynt per tunna försåld spannmål. Spannmål avser till hälften råg och till hälften korn. I räkenskaperna skrivs omväxlande råg och korn, spannmål och vin- och byggningssäd.
För spannmålstunnans rymd, se Jansson, S. O., Måttordboken, Andra reviderade och utökade upplagan, Stockholm 1995.
>Klicka här för ett exceldokument som visar priser på spannmål i Södermanland 1605-1735
|
| |
Priser på spannmål i Västmanland 1625-1735
Priserna har hämtats från kyrkoräkenskaper i Västmanland och avser försåld spannmål. Det som bestämt valet av kyrkor är att det finns räkenskaper för en följd av år. Många av kyrkorna ligger i närheten av varandra.
Priserna är i källorna uttryckta i daler: ören. I Sverige präglades under stormaktstiden fr.o.m. 1626 såväl silvermynt som kopparmynt. Man hade s.k. dubbel myntfot.
I både daler (dlr) silvermynt (smt) och i daler (dlr) kopparmynt (kmt) var 1 daler=4 mark=32 öre; 1 öre=24 penningar
Av olika skäl sjönk kopparmyntens värde mot silvermynten och kopparmynten nedsattes därför enligt följande kurs:
1633-1642: 1 dlr smt = 2 dlr kmt
1643-1664: 1 dlr smt = 2,5 dlr kmt
1665- : 1 dlr smt = 3 dlr kmt
Källa: Wolontis, J., Kopparmyntningen i Sverige 1624-1714, Lund 1936
Priserna i tabellerna visas dels i daler kopparmynt per tunna, dels i daler silvermynt per tunna spannmål. Spannmål avser till hälften av råg och till hälften av korn. I räkenskaperna benämns denna säd omväxlande som råg och korn, spannmål och vin- och byggningssäd.
För spannmålstunnans rymd, se Jansson, S. O., Måttordboken, Andra reviderade och utökade upplagan, Stockholm 1995.
>Klicka här för ett exceldokument som visar priser på spannmål i Västmanland 1625-1735
|
| |
Priser på spannmål i Uppland 1612-1735
Priserna har hämtats från kyrkoräkenskaper i Uppland och avser försåld spannmål. Det som bestämt valet av kyrkor är att det finns räkenskaper för en följd av år. Många av kyrkorna ligger i närheten av varandra.
Priserna är i källorna uttryckta i daler: ören. I Sverige präglades under stormaktstiden fr.o.m. 1626 såväl silvermynt som kopparmynt. Man hade s.k. dubbel myntfot.
I både daler (dlr) silvermynt (smt) och i daler (dlr) kopparmynt (kmt) var 1 daler=4 mark=32 öre; 1 öre=24 penningar
Av olika skäl sjönk kopparmyntens värde mot silvermynten och kopparmynten nedsattes därför enligt följande kurs:
1633-1642: 1 dlr smt = 2 dlr kmt
1643-1664: 1 dlr smt = 2,5 dlr kmt
1665- : 1 dlr smt = 3 dlr kmt
Källa: Wolontis, J., Kopparmyntningen i Sverige 1624-1714, Lund 1936
Priserna i tabellerna visas dels i daler kopparmynt per tunna spannmål, dels i daler silvermynt per tunna spannmål. Spannmål avser till hälften av råg och till hälften av korn. I räkenskaperna benämns denna säd omväxlande som råg och korn och vin- och byggningssäd.
För spannmålstunnans rymd, se Jansson, S. O., Måttordboken, Andra reviderade och utökade upplagan, Stockholm 1995.
>Klicka här för ett exceldokument som visar priser på spannmål i Uppland 1612-1735.
|
|
